Sweden

Redaktionell inledning

Sex nya grundlagar beslutades i Sverige under perioden 1809–1850, nämligen 1809 års regeringsform (RF 1809), 1809 års successionsordning (SO 1809), 1810 års riksdagsordning (RO 1810), 1810 års tryckfrihetsordning (TF 1810), 1810 års successionsordning (SO 1810) samt 1812 års tryckfrihetsordning (TF 1812). SO 1809 och TF 1810 blev kortlivade. SO 1809 ersattes år 1810 av en ny successionsordning när den utkorade kronprinsen hastigt avled och en ny tronföljare valdes. TF 1810 ersattes av TF 1812 av politiska skäl. Den främsta förändringen var införandet av indragningsmakten. RF 1809, RO 1810 och TF 1812 ändrades flera gånger under perioden fram till 1850. RO 1810 ersattes år 1866 av en ny rikdagsordning, TF 1812 år 1949 av en ny tryckfrihetsförordning och RF först år 1974 av en ny regeringsform. SO 1810 gäller alltjämt.

Förfarandet vid tillkomsten av de nya grundlagarna innebar att riksdagen (de fyra stånden) först antog lagarna som sedan stadfästes av Konungen. I och med stadfästandet hade lagarna trätt i kraft. För förfarandet vid grundlagsändring fanns föreskrifter i 81 § och 82 §§ RF 1809 och i 75 § RO 1810. De innebar i korthet att grundlagarna inte kunde ändras eller upphävas på annat sätt än genom Konungens och alla ståndens samstämmiga beslut vid två olika riksdagar. Initiativ till grundlagsändring kunde tas av konstitutionsutskottet och av Konungen. När Konungen hade samtyckt till de grundlagsändringar som riksdagen hade enats om eller riksdagen godkänt de grundlagsändringar som Konungen föreslagit hade grundlagsändringarna också trätt i kraft. Något särskilt promulgationsförfarande krävdes inte såsom var fallet vid vanlig lagstiftning. Ändringarna kungjordes men i den formen att hela den ändrade grundlagen trycktes om i sin nya lydelse.

Under den aktuella perioden gällde att riksdagar skulle hållas vart femte år (från och med 1844 vart tredje år) med möjlighet till urtima riksdagar däremellan. I praktiken kom riksdagar att äga rum åren 1809–10, 1810, 1812, 1815, 1817–18, 1823, 1828–30, 1834–35, 1840–41, 1844–45 och 1847–48.

De autentiska editionerna av dessa sex grundlagar med ändringar under perioden 1809–1850 utgörs i denna utgåva av de versioner som kungjorts i Kongl. Maj:ts förordningar (Årstrycket) mellan åren 1809 och 1824 och från år 1825 i Svensk författningssamling. Några uppenbara feltryck har rättats. Grundlagsändringar anges i noter till varje ändrad paragraf eller moment. Noterna återfinns i slutet av varje dokument.

De officiellt kungjorda versionerna har kontrollerats mot andra dokument. Alla de nya grundlagarna bereddes av konstitutionsutskottet. I fråga om RO 1810 skedde dock den slutliga beredningen i ett särskilt tillsatt jämkningsutskott. För kontroll av de kungjorda lagtexterna till SO 1809, RO 1810, TF 1810, SO 1810 och TF 1812 har den slutliga utskottsversionen använts. Denna version har i oförändrat skick antagits av stånden och Konungen. RF 1809 har kontrollerats mot ett upprättat handskrivet dokument som undertecknats av talmännen för de fyra stånden och därefter överlämnats till Konungen för godkännande. Ändringarna av RF 1809, RO 1810 och TF 1812 har kontrollerats mot den version som finns i Riksdags Beslutet för varje riksdag. Riksdags Beslutet var en sammanfattning av de beslut som fattats under den gångna riksdagen, undertecknad av samtliga riksdagsledamöter. Alla utskottshandlingarna och Riksdags Beslutet finns i riksdagstrycket för resp. riksdag. Vissa utskottstexter har dock tryckts först senare.

Kontrollerna har påvisat mycket få brister i överensstämmelsen mellan de officiellt kungjorda versionerna och lagtexterna i de angivna dokumenten utom vad beträffar stavning och interpunktion. Och i båda dessa avseenden är skillnaderna åtskilliga. De få brister i överensstämmelse i fråga om ordval som påträffats anges i noter. Knappast någon av dessa skillnader innebär dock någon förändring av lagtextens innebörd.

Litteratur i urval

Litteraturen om 1809-10 års grundlagsverk är omfattande, särskilt vad beträffar RF 1809. Här anges endast några få arbeten som använts vid arbetet på denna utgåva. Flera av dessa arbeten innehåller omfattande litteraturhänvisningar.

Samtliga grundlagar

Malmgren, Robert, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag, 1921.

Naumann, Christian, Sveriges Statsförfattnings-rätt, Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1844.

Naumann, Christian, Sveriges grundlagar och constitutionella stadgar, jemte Constitutions-utskottets vid 1809-10 årens riksdag med förslagen till grundlagarne afgifna memorialer, samt Norges grundlov, 2. uppl., tillökt och förbättrad, Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1862.

RF 1809 och RO 1810

Fahlbeck, Erik, Ståndsriksdagens sista skede 1809-1866, Sveriges Riksdag. Historisk och statsvetenskaplig framställning. Förra avdelningen. Åttonde bandet,. Stockholm: Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, 1934.

1809 års regeringsform. Minnesskrift till 150-årsdagen den 6 juni 1959, Lund: Håkan Ohlssons Boktryckeri, 1959.

TF 1810 och TF 1812

Vallinder, Torbjörn, Nio edsvurna män. Jury och tryckfrihet i Sverige 1815-2000, Oskarshamn: Carlssons, 2000.